Mattekladd
"Hon var antagligen ingen, en grå mus bland tusen nyanser av grått. Stack inte ut, en expert på att kamouflera sig. Vilket i och för säg kunde vara till fördel ibland. Att vara en sådan prick som folk inte lade märke till alltså, vid bankrån till exempel. Bara för att nämna ett tillfälle där naturlig känsla för diskretion kan vara mer fördelaktigt än vilken rånarluva som helst. Inte för att råna en bank var något hon hade tänkt göra.
Men möjligheten fanns ju om hon skulle vilja. Men chansen var väl så gott som obefintlig, vilket gjorde hennes förmåga att kamouflera sig utan kamouflage till en tillsynes överflödig, ytterst onödig förmåga. Rent av värdelös. Kunde hon inte blivit glad, kallpratets okrönte drottning eller något annat som verkade mer attraktivt och uppskattat i dagens samhälle istället? Något som gjorde att folk kom ihåg henne? Vad som helst som gjorde att hennes ansikte inte bara blev ett i mängden."
Utdrag ur "Höstmånad" © text och bild av Klara Norström 2015